Sea food Vietnamese style

Igår tog jag och Anna för oss vad vietnameserna tyckte var galenskap. Vi tog nämligen på oss gympaskorna och gick in till Danang centrum. 6 kilometer enkel resa och därmed var vi "galna". Jag kan inte riktigt hålla med utan tyckte det var riktigt skönt att få en liten promenad. I Danang city besökte vi ett rekommenderat museum som jag absolut inte skulle rekommendera vidare. De hade några trevliga tavlor men annars var det enbart stenskulpturer som var så pass förstörda att man knappt såg vad det skulle vara. Vi strosade runt lite längs floden, åt en god lunch och sen promenrade vi tillbaka.

På kvällen hade vi bestämt träff med min (vietnames) kompis Thuy. Hon och hennes väninna kom och hämtade upp oss utanför hotellet, och så kom det sig att vi fick åka moped i Vietnam. Vi åkte till en klassisk vietnamesisk sea food restaurang och hade en underbar måltid. Underbar och konstig på samma gång, för jag har då aldrig ätit på liknande sätt. Jag kan börja att tillägga att jag och Anna var jättar i sammanhanget (Thuy räcker mig till strax över navel). Jag har nog aldrig kännt mig längre då vi satt vid de små plastborden, på de små plast stolarna och knäna befann sig nästintill uppe vid hakan. Vi la ansvaret på maten helt i våra vänners händer och de beställde en blandad kompott av vad de tyckte vi skulle prova. Tallrikar kom in med räkor, bläckfisk, ostron, bröd och sallad, och så var det bara att hugga in. 

När jag frågade Thuy hur man lättast skalade räkorna skrattade hon bara åt mig och sa

-"Sara, bara ät, stoppa i munnen och tugga!" 

Både jag och Anna tittade på varandra med, jag tror lite skrämda blickar och jag fick ur mig. 

-" men Thuy, både huvudet och skalet är ju kvar!" 

"Ja", sa hon - "de är ju de godaste, det ska vara så, bara ät nu. Stoppa allt i munnen och tugga"

Och så fick vi lära oss att äta både hela räkor och hela bläckfiskar. Jag har aldrig ätit så goda räkor och så länge man slog bort tanken att man åt precis allt på djuren gick det bra och måltiden var bland godaste jag har ätit i Vietnam.

Efter middagen åkte vi och drack vietnamesiskt kaffe och pratade minnen innan vi sa godnatt och hej då. Jag är så glad att jag fick chansen att återse min glada vän och jag hoppas att våra vägar möts någon gång i framtiden igen!

Idag är ryggsäckarna packade och vi är klara att ta oss till vårt nästa och sista stopp i Vietnam. Vi ska nu ta oss två timmar upp till staden Hue och där tillbringa våra sista dagar innan vi flyger ut från Vietnam och till Filippinerna.