Alla måste vi få bli sjuka, även om man aldrig hoppas på de är det något som vi måste få bli. Nu är det dock så, att sjukdom bland personalen inom vården går inte ihop med dagliga rutiner. Inte på furuheim & sykehjem iallafall, det är en sak som är säker.
Jag ska förklara varför.
I hemsjukvården/hemtjänsten har vi dagtid varje dag 5 olika listor. 5 kalendarium som beskriver vilka patienter som ska besökas och vad som ska göras vid de olika besöken. Detta kan vara allt ifrån att hjälpa till vid dusch, administrera mediciner, göra frukost till att sätta katetrar och lägga om sår. Dessa listor är planerade så att man precis ska hinna med sina besök med lite lite utrymme för akuta alarm. 5 listor som kräver 5 personer, minst en sjuksköterska men helst tre. Till din lista hör en telefon, sammanlagt brukas då 5 telefoner. 1 larmtelefon, 1 backup, 1 sjuksköterskelarmtelefon och 2 vanliga telefoner (som enbart får larm om ingen av de tre tidigare svarat).
Nu kommer jag till poängen, tänk på de 5 listorna.
För idag var vi 4 undersköterskor och en sjuk frånvarande sjuksköterska. Detta innebar att vi var tvungna att dela upp besök från en fullspäckad lista till fyra redan fulla listor.
Minst sagt stressigt!
Inte nog med detta, telefonerna. Kommer ni ihåg att jag sa att det fanns 3 huvudtelefoner: 1 larmtelefon, 1 backup och 1 sjuksköterskelarmtelefon. Av någon anledning ansågs jag vara bäst lämpad för att dagen i ära agera sjuksköterska....sjuksköterska på norska, i telefon. Om det var stressigt innan var de inget att jämföra med vad det blev med en konstant ringande telefon, en sjuksköterskelarmtelefon dessutom. Andas....
För idag var vi 4 undersköterskor och en sjuk frånvarande sjuksköterska. Detta innebar att vi var tvungna att dela upp besök från en fullspäckad lista till fyra redan fulla listor.
Minst sagt stressigt!
Inte nog med detta, telefonerna. Kommer ni ihåg att jag sa att det fanns 3 huvudtelefoner: 1 larmtelefon, 1 backup och 1 sjuksköterskelarmtelefon. Av någon anledning ansågs jag vara bäst lämpad för att dagen i ära agera sjuksköterska....sjuksköterska på norska, i telefon. Om det var stressigt innan var de inget att jämföra med vad det blev med en konstant ringande telefon, en sjuksköterskelarmtelefon dessutom. Andas....
Och som att de inte var nog med detta, mitt i allt skulle bilarna in på verkstad för att få vinterdäck! Min lunch blev 15 minuter på verkstaden i väntan på att bilen skulle bli klar och en smärre bön att telefonen skulle hålla sig lugn.
På något vänster överlevde jag dagen, nu helt slut och med förhoppning om att morgondagen kommer att bli lugnare. Trots dagens prövningar måste jag säga att det är lite roligt att jobba under press, kanske inte riktigt såhär mycket, kanske inte på norska men jag känner verkligen varje dag att jag har hamnat rätt, jag har valt rätt yrke.
Eftermiddagen avslutades med en två timmars skön skogspromenad med Alex och Morris. Nu är jag trött och väldigt glad att det är fredag imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar