Vita byxor är lika med inne på avdelning, blåa byxor betyder ute i hemtjänst. I torsdags var det första dagen i blått. Jag går fortfarande introduktion och åkte tack och lov bilen med en av mina fina kollegor. Jag trivs att jobba ute i "fält" så lär jag mig bara att hitta kommer det att bli toppen!
Dagen gick fort som ett ånglok och så var det helg. Ledig fredag, lördag, söndag....trodde jag i alla fall....
På torsdagskvällen blev jag uppringd av ett av bemanningsföretagen med frågan om jag kunde jobba 06:30 dagen därpå, på fredag...alltså igår. Det var ju inget snack om saken utan bara att säga -ja, självklart vill jag jobba!
DHL, var min arbetsplats för dagen. Det gick i princip ut på att: ta ett paket från ett rullande band, läsa av numret på paketet, scanna paketet, hitta rätt pall, scanna pallen och paketet och slutligen lägga paketet på pallen. Herregud vilket utvecklande jobb, när sarkasmen säger hej. Nej, det var kanske inte träning för hjärnan men definitivt för kroppen. Många av paketet var ganska tunga och jag försökte föreställa mig att arbetsplatsen var ett gym och att jag faktiskt fick betalt för att träna. Sant som sagt, nu sitter jag här dagen efter och har fruktansvärd träningsvärk i vartenda muskel på överkroppen.
Då och då kan jag tänka mig att hoppa in på lagerjobb för att träna lite muskler, men jag är glad och tacksam att min huvudsakliga arbetsplats är vården!
Nu är det helg och Rosa huset är ganska tomt. Av alla nio människor som vanligtvis brukar surra runt i huset är vi i helgen bara fyra kvar. Jag, Alex, Morris och Andreas var de enda som inte flydde hem till Sverige i helgen. Istället är vi kvar i Larvik, sommarstaden som nu verkar få sig en käftsmäll med ruggig höst. Regnet slår mot rutorna och vinden viner i träden, en dag som denna lockar det inte att gå ut. Det blir nog att krypa upp i soffan med lite te och en god bok idag, denna första lördagen i oktober!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar