Brage & Snorre

Idag var det min andra dag på äldreboendet och avdelning Brage. Andra dagen var sannerligen mindre skrämmande än första. Svenska och norska är ganska lika som språk men det är fortfarande så att man måste koncentrera sig för att hänga med i de snabba konversationerna, men jag lär mig. Kempe flink jente, får jag höra titt som tätt och det värmer, värmer in i märgen.

Igår var jag och pratade med enhetschefen på en annan avdelning på äldreboendet i hopp om att kunna få lite mer jobbtider. Hon var under mitt besök en aningens stressad så hon lovade att se över mina papper och tider tills idag. Så idag skulle jag spörre om May på Snorre, alltså fråga efter May på avdelning Snorre. Så det var vad jag gjorde. Hon satte ganska direkt upp mig på heltid i två veckor framöver och sa att det troligtvis väntade fler fulla veckor om jag vill det. Hon menade på att om avdelning Brage ville ha mig så fick de vara ute i bättre tid :p 

Så från och med Måndag kommer jag gå på Snorre, i hemtjänst/hemsjukvård. Det betyder att jag ska åka hem till de norske tanterna och gubbarna. Herregud, på något sätt ska jag, jag med världens "bästa" lokalsinne, lokalisera och hitta i Larvik. Det kommer att bli dyrt om jag ska ringa hem till Niklas och be honom googla adressen och vägleda mig rätt. Det som fungerade så bra hemma i hemsjukvården i somras, men nu är du tyvärr i fel land pojken min! Det får helt enkelt ta och lösa sig på något vis, och det gör det säkert med. Saker och ting har ju en tendens att göra det i slutändan ändå.

Imorgon ska vi på en tur till Tönsberg. Jag ska besöka skattekontoret och förhoppningsvis inom de närmsta veckorna få ett D-nummer, dvs ett tillfälligt norskt personnummer. D-nummer som jag behöver för att öppna ett konto, skatta och få betalt. Norrmännen är omständliga, men om några veckor kanske jag då kan få betalt för mitt jobb!