Igår var jag med om något lite otäckt som jag aldrig någonsin råkat ut för tidigare. Jag svimmade...bara sådär, hopp, vipps så ville inte kroppen mer.
Det var egentligen en vanlig kväll på praktiken, jag assisterade vid en omläggning, inga konstigheter men så plötsligt började jag känna mig lite konstig. Eftersom jag aldrig svimmat tidigare eller ens varit i närheten var det en ny känsla som infann sig. Ni som svimmat känner säkert igen yrseln, de vita prickarna och vakuumet som lägger sitt täcke över hela huvudet. Jag hann förflytta mig bort från patienten och sätta mig på en stol innan det svartnade helt. Man får väl säga tur i oturen att man befann sig på ett sjukhus, för innan jag visste ordet av det låg jag i en säng i behandlingsrummet med fötterna i högläge och en blodtrycksmaschett runt armen. När blodtrycket togs låg jag på ett systoliskt tryck på 80, vilket man kan säga är lite väl lågt (normalt ligger jag närmre 120). Så med de tryckfallet var det inte konstigt att min hjärna ville få kroppen till golvet så att den kunde få lite mer blod till sig. Men fortfarande en riktigt läskig känsla, att inte ha någon kontroll över kroppen.
Dennis som tog hand om mig sa att var det var då "det mest akuta fallet de senaste dagarna, kul att få lite akutsjukvård ;)".
När jag hade fått upp trycket, fått i mig lite saft och lite mat blev jag hemskjutsad för att direkt bli nerbäddad av Niklas, och så somnade jag på en gång...
Idag har jag fortfarande en liten olustig känsla i kroppen och jag bara väntar på att de ska släppa och att energin ska komma sprudlandes tillbaka igen. Jag har en tid hos sjukgymnasten vid 13 så fram tills dess blir det att försöka ta det lite lugnt.... Vilken start på veckan va!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar