I lördags morse var det åter dags att ta ryggsäckarna och förflytta sig länge ner i Indien. Vi lämnade nu Pushkar bakom oss och med hjälp av tåg tog vi oss 6 timmar söderut till staden Udaipur.
Udaipur som är sjöarnas stad, har varit lite som ett andrum. En stad där vi har fått tid till att ta det lugn och göra lite de vi själva vill.
Under våra tre dagar här har vi ändå hunnit med några ting.
I lördags var vi på en rundtur i staden som avslutades med middag på ett hustak.
I söndags var vi och tittade på citypalace, strosade genom staden och fick våra händer målade. I Indien är hennamålning/hennatatuering och speciellt hennamålning på händerna någonting som de flesta indier har, både kvinnor och män (vanligast för kvinnor dock, män målas vid speciella festtillfällen). Man kan jämföra det lite med att tjejerna hemma målar naglarna, fast indierna målar sina händer.
Måndag morgon ockuperade jag hotellets pool för ett efterlängtat simpass. En timme i 15 meters bassängen och jag var lagom mör, snurrig (efter alla vändningar) och fylld med de glada endorfinerna. Resten av dagen tillbringades i solen, försjunken i min bok.
Udipur har dessutom bidragit till att vi äntligen kunnat lämna in vår tvätt för tvättning. Det var mer rekommendationer från vår guide som våra kläder hamnade i händerna på en liten tant som stod utanför hotellet. 24 timmar senare var vår tvätt styrkt, ihopvikt (detta även våra underkläder) och klar för upphämtning.
Imorse åkte vi vidare igen. En bussresa på 8 timmar och vi är nu framme i Ahmedabad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar