Dag nummer 22 på resan, och vi är landade och installerade i Singapore.
Resan hit har varit minst sagt speciell. Det hela började på flygplatsen i Chennai, där vi skulle ha en väntan på 9 timmar till vårt sammankopplade flyg vidare till Singapore. Nu ska vi se om ni kan få klarhet i vad som hände.
Flygplatsen i Chennai är uppdelad i två flygplatser, en för inrikesflyg och en för internationella flygningar. De ligger separerade från varandra och med en si sådär 10 minuters promenad imellan. Så, vi landade på den nationella flygplatsen vid cirka 16:00, gick igenom de som vi skulle gå igenom och följde skyltarna ut mot den internationella flygplatsen, och vårt flyg till Singapore. Vi gick de 10 minuter bort till den internationella flygplatsen, och ställde oss i kö för att få komma in. Nu kommer vi till de lilla problemet som varken jag eller Anna hade den blekaste aning om. Det är nämligen så, att så fort du går ut från den nationella flygplatsen är du inte välkommen tillbaka in igen. Krukset är att den internationella flygplatsen inte släpper in resandes förrän 3 timmar innan avgående flygning. Detta var vad vi fick höra av vakten utanför, ni är inte välkomna in förrän tidigast 22:15, alltså 6 timmar senare.
Detta var bland de sjukaste jag någonsin hört, sitta fast på gatan mella två flygplatser. Efter många tappra försök att få komma in tidigare fann vi oss i att sitta utanför och vänta. Man argumenterar helt enkelt inte för mycket med en man med stort vapen i handen.
Vi kom hur som helst många långa timmar senare välbehållna in på flygplatsen och kunde lyfta från Indien för att ta kust mot vårt nya stop. Singapore!
Efter lite om och men även här (de ska inte vara lätt att resa) var vi framme och blev på flygplatsen upphämtade av Linnea. Linnea som har jobbat som Au Pai i Singapore de senaste 7 månaderna och som så snällt erbjöd oss husrum i detta rena, fina land. För herregud vilken skillnad det är, Indien...Singapore. Vi trodde knappt de var sant när vi körde genom staden, kontrasterna är enorma. Helt plötsligt var kaoset borta, gatorna var rena, trafiken var lugn och det var tyst. Nästan konstigt tyst är det när jag nu sitter här och uppdaterar från lyxlägenheten vi bor i. Inga tutande bilar, inga skällande hundar, inga skrikande barn, inget...inget alls, bara tystnad.
Dagen idag har varit som i trans, en trött trans. Vi har missat en hel natts sömn och dessutom varit på resande fot ganska många timmar, och med tanke på det har vi all rätt att vara trötta.
Dagen har därför spenderats till största del genom att ta de lugnt, njuta av de fina område vi bor i och bara umgåtts men Linnea.
Imorgon blir det till att upptäcka Singapore.
Nu väntar jag på ett samtal från min bättre hälft innan jag kryper ner under täcket och slår igen ögonlocken...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar