Jag överlevde....min helg på kirurgen gick mycket bättre än väntat och nu är siktet inställt på att jag faktiskt kommer att klara av mitt framtida yrke. Efter att nu ha spenderat lite mer tid på avdelningen och med min handledare är det en bra, varm känsla som infinns i magen. Min handledare är super på alla sätt och vis och jag tror att de här sju veckorna kommer att bli så otroligt lärorika. Jag har redan lärt mig om saker jag inte ens trodde fanns så som sagt....lärorikt. Efter den här praktiken väntas jag kunna det som en sjuksköterska ska kunna, eller ja i alla fall en nyutexaminerad sådan och jag börjar tro att det faktiskt är möjligt.
Ja, sen har jag fått reda på vart jag placeras de andra två veckorna av praktiken. Jag måste säga att jag inte ställde mig upp och tjoade av lycka när jag fick mailet, men nu börjar det växa fram lite positiva tankar ändå. Jag hamnade nämligen på Psykiatrisk enhet (som flertalet andra i klassen), en väldigt positiv grej är att jag åtminstone kommer att få vara kvar i Jönköping och slipper pendla som många andra. Men men, först har jag 6 veckor kvar på Kirurgen.
Hmm, vad har mer hänt.. Jo, jag har sprungit eller ja, joggat. 10 minuter på löpband utan att knät la sig i varken under eller efter, Framsteg och lycka kallas det!
Nu sitter jag här hemma och stirrar (med ögon som lyser som stjärnor av glädje) på tre stora vackra vita liljor som väntade på mig vid dörren när jag kom hem innan. Det finns ingen avsändare på dom men jag har mina aningar om vem som är den skyldiga. Vita vackra liljor i blombud pekar helt klart på att det är min snälla mor som har varit i farten :D ååå, vad jag älskar att överraskas med blommor!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar