Akshardham

Idag har vi varit och sett den vackraste skapelsen någonsin (enligt mig och Anna). Denna vackra skapelse har ett namn, detta namn är: Akshardham. Ett tempel så vackert så att både jag och Anna höll på att tappa hakan, och som enligt vår guide/chaufför är:

     -"number 1 Indian tempel" alltså nummer 1 bland tempel i Indien och då även det vackraste.

Min spontana kommentar när vi gick in i det var:

     -" jag vet inte vad jag ska säga, det är så fint att jag vill dö lite på det" 

Konstig sak att säga kan man tycka, men herregud vad fint det var. 

Tyvärr fick vi inte ta några bilder inne på området, vilket är lite synd. Men jag skulle vilja påstå att man behöver uppleva det för att få en klar bild av hur det ser ut ändå, så inga bilder är direkt rättvisa. Men för att ge en liten beskrivning, var utsidan i en slags sandfärg klädd med uthuggna skulpturer och gudar i alla dess storlekar. Insidan var marmoraktig med små små även här skulpturer och gudar uthuggna från golv till tak. Dörrarna var klädda med "guld" och i mitten av templet fanns ett rum med "guld"statyer, glittrande stenar och kristallkronor. Runtom i templet fanns även olika podium med statyer av gudar från hinduismen, Indiens största religion. 

Ja, det är den bästa beskrivning jag kan ge, sen kan jag bara säga: Åk och se det!

     Eftersom man inte fick ta med sig någon elektronisk utrustning och vi därför inte kunde ta några bilder, köpte jag och Anna med oss en liten bok. En liten bok med bilder och historia runt själva templet. Så nu hoppas vi bara på att den kommer överleva resan och vara hel när vi kommer hem!

Vi har idag även besökt ett "apotek" för det är inte ett apotek som ni tänker apotek. Detta apoteket var nämligen inte ett sådant man gick in i, utan mer som en vagn, eller ja, som en korvlucka. Jag hade hemifrån på jobbet, blivit rekommenderad att köpa ett läkemedel, antibiotika som hjälper mot turistdiarré. Hemma är detta ett receptbelagt preparat och som säkert alla vet är doktorer hemma inte särskilt glada över att skriva ut antibiotika. Indien är inte hemma, jag visste vad jag ville ha och jag fick det utan frågor om varför, till vad eller något annat. Hemma kostar det cirka 350 kronor, vi gav idag 7 kronor för något som skulle kunna bli en räddare i nöden ;)

Imorgon ska vi möta upp med vår grupp som vi sedan kommer att spendera 15 dagar med resandes genom Indien. 

New Delhi

Efter lite om och men är vi nu framme och på något mirakulöst sätt kom ryggsäckarna också med trots alla extra byten, Halleluja!

Som sagt framme i New Delhi, framme i Indien. Indien, raka motsatsen till Sverige på så många olika vis. Det är så mycket nya intryck så att det är svårt att sätta ord på allt. Men jag ska försöka!

       Ta ett andetag och du känner för det första, att luften är fylld med inte vatten men fukt, eller ja, fukt är inte heller rätt ord för det med något liknande. Ta ett andetag och du känner dammet kittla i hals och näsa, men inte alls på ett jobbigt sätt utan ett sätt som att det är så det ska vara. Ta ett andetag och känn dofterna, dessa tusentals olika dofter som fyller luften. Många säger att det luktar sopor, men jag håller inte med...det luktar, ja vad luktar det. Det luktar...mat, människor, avgaser, parfym...det luktar Indien. Intrycket man får av Indien när man åker runt som vi har gjort, är att det är smutsigt, fattigt och bilar och cyklar överallt. 

Niklas frågade igår kväll när vi hade kommit fram till hotellet: " Hur ser det ut, hur ser staden ut?" 

min bästa förklaring just då, sent på kvällen och efter en taxifärd från flygplatsen till hotellet (jag kan tillägga att tack vare att chauffören inte hittade till vårt hotell körde vi dessutom runt en bra stund på new delhis gator) var: " föreställ dig en av de där filmerna som visar städer som av någon anledning har blivit övergivna, exempelvis på grund av zombis. En sån stad fast mer hopklämd, smutsigare och placera ut folk lite överallt. Med brinnande eldar i hörnen och barn på gatorna i ett zombifritt zombiland"

Det var ungefär så det kändes när vi sent igår körde genom det. Det var ett kusligt lugn på något sätt ett lugn som bara finns på nätterna. Det som var slående och det som skar mest i hjärtat var fattigdomen, främst alla dessa barn. Barn som överallt kröp ihop vid eldarna eller försökte kura ihop sig på asfalten. Barn som var smutsiga och hade kläder som knappt höll ihop. Detta gjorde ont att se och kontrasterna från hemma var så slående och så skrämmande verkliga.

I dagsljus har vi dock fått uppleva en annan sida av Indien. Fortfarande fattigdom men i ett mer glatt, kaotisk och färgglatt landskap. New Delhi är en stor stad, det bor 15miljoner människor här och nästan lika många fordon. Vad jag vill komma fram till är att trafiken är KAOS! Det är vänstertrafik, vilket ibland är svårt att tro. För på sättet de kör finns det inga jag upprepar, inga trafikregler alls. Det är djungelns lag, man kör kors och tvärs tutar blinkar och kör. Bara att åka fordon i Indien är en upplevelse utan dess like.  

Jag och Anna har idag, vår första Indiendag varit ute på riktigt turistsatsning, vi fick en egen chaufför som hela dagen har kört oss runt till olika monument. Lotustemplet med sitt frihetsbudskap, Röda Fortet som levde upp till sitt namn, Qutub Minar och många fler ställen. Det har varit en underbart sevärd dag med så många nya intryck, jag kan inte ens förklara för det är bara allt, verkligen allt. 

Trötta ligger vi nu här i vår dubbelsäng, mätta och belåtna. Imorgon blir det ännu en dag med mycket att se....

Dag 1, Indien nästa....o Kina

Då var vi en bit påväg, dag 1 av 84 och äntligen har vi börjat vårt 3månadersäventyr i Asien.

Det var ungefär lika jobbigt som jag hade väntat att säga hejdå och på återseende till min älskade Niklas, han kommer minst sagt att bli saknad, saknad till tusen. Men många torkade tårar senare, och närmare bestämt klockan 11.04 gick tåget från Jönköping till Stockholm. En lite guppig resa men snabbtåg och fyra timmar senare var vi framme i Stockholmscentrum. Smidigt och smärt tog vi sedan flygbussen ut till Bromma för att checkas in mot varmare breddgrader och landet Indien.

     Dock var det så att ödet hade en annan plan för oss för nu sitter vi är på Helsingfors flygplats och väntar på ett flyg till HongKong, Kina. För att förklara det hela var flyget från Stockholm till Helsingfors försenat så pass mycket att vi missade vårt sammankopplade flyg från Helsingfors till New Delhi, Indien....hoppas att ni hänger med så långt ;)

 Att vi då missade vårt flyg till Indien ledde till att de fick kopplade ihop en ny flygrutt till oss som i det stora hela betyder att vi kommer att komma fram cirka 15 timmar senare än vad som var planerat. Dessutom kommer vi att få tillbringa väldigt många fler timmar i luften och även då få se HonkKongs flygplats. 

Just nu sitter vi alltså fast i Helsingfors, på flygplatsen men frukta inte, för vi är fortfarande i gott mod. Nu väntar några långa timmar innan vi är framme i New Delhi. Vi hoppas det härifrån ska gå som smort smör och vi ska göra vårt bästa i att se de positiva i det hela. 

Så ja, Kina nästa....

Helg och dagen innan dagen

Måndag igen och nu är det nedräkning på riktigt. Imorgon är det dagen men stort D och vi kommer att börja vår resa runt omkring i Asien.

Helgen har bara flugit förbi och den har varit underbart trevlig. I lördags fick vi besök av mamma, mormor och morfar. Vi hade en helmysig dag som gick till att bara umgås och äta gott. 

Till kvällen hade jag oc Niklas bokat bord på mäster Gudmunds källare. Vilken kväll med underbar mat och ännu bättre sällskap.

Igår började dagen med förmiddagsfika hos finaste Bea i Huskvarna. En fin stund och definitivt en av dom som jag kommer att sakna mest när jag är borta!

Dagen fortsatte med lunch i Bottnaryd och även filmtittande på en betydligt mindre Niklas än den jag känner. Haha, det var många skratt i soffan och jag måste säga att Niklasmorot var bland de sötaste grönsakerna jag sett ;)

På kvällen tillbringade vi en timme på stadens bowingbana. Jag kan erkänna att det inte gick lika bra som jag hoppades och att det kan ha varit så att jag fick storstryk. Dock gjorde det inte speciellt mycket för det varunderbart sällskap och fortfarande lika roligt. 

Idag har dagen gått till att packa. Tro det eller ej så har jag fått ner allt i ryggsäcken som fick en slutvikt på 13kg, helt okej tycker jag nog ändå!

Imorgon bär det av. 11.04 går tåget mot Stockholm och flyget som ska ta oss till Indien och vårt första stopp! 

Jag ska göra mitt bästa för att hålla bloggen uppdaterad. Men jag är medveten och då även ni, om att vi kommer att ha begränsat med internet på vissa ställen och att jag därför inte alltid kommer kunna uppdatera lika ofta som man kan önska. Men som sagt ska jag försöka skriva så ofta jag kan!

"Sistakvällen" kommer att spenderas hemma med min älskade Niklas, vi beställer nog lite mat och bara njuter och umgås. Jag bävar uppriktigt sagt inför imorgon då vi måste ta farväl! Att just ta farväl känns så himla jobbigt. Jag vet att det kommer att gå bra och att tiden alltid går fortare än vad man  kan tror. Men just nu gör det lite ont i hjärtat att lämna min fina sambo!...tur att jag har Anna i alla fall <3

    Ikväll är vi dock här och nu, och jag kommer att njuta av varje sekund vi har tillsammans!...

En släng av tyfoidfeber...

Idag har det varit en mindre bra dag och jag har passat på att tycka lite synd om mig själv. Jag har mått riktigt taskigt enda sedan jag vaknade imorse med kramper i magen. Efter lite analyser av mina symtom (man är ju trots allt snart sjuksköterska) kom jag fram till att trots starka influensasymtom utesluts det och jag tror (och hoppas) istället att det är biverkningar av läkemedel. Biverkningar från vaccintabletterna jag äter mot tyfoidfeber, och som då förhoppningsvis ska hjälpa oss att inte få detta när vi reser runt i Asien. Men för att då klargöra hur jag kom fram till min tro om läkemedelsbiverkning. Jo, för på bipacksedeln till läkemedlet står nämligen; Biverkningar: vanliga (fler än 1 användare av 100): buksmärtor, illamående, kräkningar, diarré. Check, och där har ni min dag....

     Min fina, fina fru Anna vågade sig trots min hälsostatus till Norra Bogesundsgatan för ompysslling. Hela dagen har hon varit här och hjälpt till med de nödvändiga! (Du anar inte hur tacksam jag är Anna!!). Efter att nu har ätit lite kvällsmat och äntligen fått behålla lite av maten, känner jag mig utmattad men bättre. 

     Fru Anna har lämnat över ompysslandet till man Niklas och jag har fått strikta order om att ligga på soffan och vila medans han pysslar och städar toaletten. 

Så trots en sju helvetes dag kan jag konstatera att jag är lyckligt lottad att ha så fina människor omkring mig. Nu hoppas jag på en lugn natt med stort tillfrisknande och att när sista tabletten tas imorgon blir det inga fler biverkningar! 

Kosta Boda spa

Då var det måndag igen och imorgon är det en vecka kvar på svensk mark...lite halvläskigt, men kul!

I helgen lyxade vi till det riktigt och bokade en sistaminuten på Kosta Boda spa (bokning 24 timmar innan avresa och man får rabatterat pris). Så i fredags ringde jag och bokade ett rum, och i lördags förmiddag körde vi ner till glasriket. Hela eftermiddagen njöt vi i relaxavdelnigen tills fingrarna var som de rynkigaste russinen man kan tänka sig.

    I paketet vi bokade ingick även en tvårätters middag på hotellets restaurang. Detta var helt klart en av de finaste restauranger jag varit på, Vi bjöds på lax på fyra olika vis till förrätt och oxfilé med puré till varmrätt. Mätta och belåtna tillbringade vi resten av kvällen i glasbaren, som definitivt levde upp till sitt namn. Varsin drink och så var kvällen fullbordad!

     Efter en underbar natt i vita lakan väntade en lika underbar hotellfrukost. Mätta och avslappnade avslutades helgen med lite shopping på Kosta outlett!

En underbar helg tillsammans, och jag kan varmt rekommendera Kosta Boda art hotell till alla! Superfint!! 

Nu väntar en full vecka jobb på team 4 innan jag tar tre månaders semester :)

      

          

          

Bowling och vurpor

Jaa, vem vann då bowlingen igår kväll?

Spänningens ögonblick...trumvirvel..utan att skryta för mycket så är svaret på den frågan: I did ;) 

Det var en jättefin och roligt kväll. Trots att det var ett bra tag sedan vi alla höll i ett klot tycker jag att vi var duktiga!

Idag har vädret varit bättre och det har varit en fin dag i skidbacken. 

Dagens ofrivilliga vurpa tillägnas mamma och pappa, tillsammans! Hahah, Man kan dock inte klandra dem då man aldrig skulle kunna ana eller förbereda sig på att liften ska brista mitt i backen påväg upp. För det var precis vad den gjorde, ankarliftens lina brast. Linan brast och där stod de, med en pinnen som nu inte längre förde dem uppåt i backen utan istället blev det en ofrivillig färd neråt, baklänges. Tur i oturen så gick det ändå bra, ingen åkte bakom och de kunde hyfsat lätt komma på benen igen. För informationen kan jag meddela att linan inte brast pågrund av för mycket vikt utan förslitning (pappa frågade när de lämna tillbaka pinnen nere i liften) :P

     Imorgon är det sista åkdagen, vilket faktiskt känns ganska skönt. Det är kul att åka skidor men när det är såhär intensivt känner man sig ganska mör och nöjd efter fyra heldagar i backarna!

Nu har vi precis kommit hem från en underbar restaurangkväll. Så oerhört mätt men glad sätter jag mig nu för att skypa men min andra halva och få lite uppdateringar om vad som händer hemma :)

Lindvallen

Då tror jag minsan att det är dags uppdatera. För sen vi kom hem från Lanzarote har det varit fullt ös medvetslös och se upp i backen, tusen hål i nacken.    
För att få lite grepp om det hela tar jag det från början: vi kom hem från solen i fredags kväll. Lördagen gick till att tillsammans med Anna ansöka om visum till Indien (en hel vetenskap i sig). Efter det var det bara att packade om väskan. I söndags morse var nämligen mamma, pappa och Lina hemma och hämtade mig för en bilresa upp till Sälen.

     Så, nu sitter jag här i soffan, tittar ut på snön och känner mig lagom mörbultad efter dag nummer två i Lindvallens backar. 

      Skidor/slalom har jag inte åkt på si sådär sju år, så visst var man lite nervös när man igår gav sig upp i första liften. Men hör o häpnad, det tog inte mer än två svängar så var man inne i det igen. Det sitter som inbyggt i ryggmärgen trots att det var ett tag sen. Dessutom är jag glad att kunna säga att det går mycket bättre än vad jag trodde och även att det är roligare än vad jag kommer ihåg. 

Gårdagen gick som en dans på rosor. En heldag i backen med hela familjen, sen god mat och spelkväll = mysigt! (De enda som saknades var Niklas)

     Idag har det varit riktig dåligt väder. Regn, regn och mera regn. Dock var det inget som stoppade oss, utan det blev en heldag i backen ändå. Det är lite synd att det regnar, främst av två anledningar: Ett, man blir blöt (efter ett tag går det tom igenom skidkläderna), Två, backarna blir fruktansvärt tungåkta på grund av all blötsnö. 

     Det var tack vare blötsnön (jag skyller på den i alla fall) som dagens åkning avslutades med en riktig vurpa för min del. Det blev tvärstopp på ena skidan, som lyckligtvis åkte av, följt av två volter där även den andra skidan utlöstes. Någonstans på vägen tappade jag även min ena stav och åkte sedan mindre graciöst sista biten av fallet på mage, ungefär som Anja Persson när hon gör sälen. Tack och lov var det ändå en hyfsat mjuk landning och jag undkom utan några större men. Mycket längre upp i backen var det en underbart snäll man som plockade upp allt jag tappade och hjälpte mig på fötter igen (tack till honom)!

Nu sitter vi här i soffan och laddar inför kvällens bowlingmatch, vi får se vem i familjen Hörnbäck som vinner denna.

Imorgon blir det mer skidor och förhoppningsvis inga fler vurpor!

 

 

 

Semester

Då var man hemma i Jönköping efter en underbar vecka i solen.

Tack vare att vi inte haft tillgång till internet på hela veckan (vilket faktiskt har varit skönt) har jag inte kunat hålla bloggen uppdaterad. Men ingen oro, jag lovar att försöka mig på en mindre (eller längre) sammanfattning av veckan.

Lanzarote är en ö tillhörande Kanarieöarna, en ö som bjuder på värme, vind, kratrar och vulkaner, Britter, ö-guden: César Manrique mm. Vi har under vår semestervecka hunnit med tre utflykter, en som gick till öns största marknad med allt vad det innebär. En som tog oss runt norra halvan av ön där vi bland annat fick besöka en grotta vilken var César Manriques (öns kändaste arkitekt) första verk. Vi åkte även till en öns högsta punkt och besökte en ekologisk Alovera plantage. Och liten utflyckt till öns huvudstad, Aricife. 

          

          

Mellan våra utflycker har vi även haft för att sola, filosofera, läsa böcker, fira nyår och njuta av varnadras sällskap. 

Nyårsafton var underbart mysigt då vi gick ut på restaurang, åt gott, drack gott, satt och njöt länge och väl för att tillslut fira tolvslaget på stranden. På strande var det bara att blicka ut över havet och en himmel fylld med sprakande fyrverkerier och så var det 2014.

          

Om man ska säga något negativt om veckan är det att kvällarna och nätterna har varit riktigt kalla, jag tror för en gångs skull att det inte bara är jag som har frusigt trots flertalet filtar.

Dock har det allt som allt varit en helt underbar vecka och det bästa av allt ha varit sällskapet jag har haft vid min sida.